Visst blir man lite förvirrad när man går runt bland rengöringshyllorna i affären och det ena medlet är till något specifikt medan det andra medlet är något unikt som endast fungerar mot något alldeles särskilt smuts man har hemma.
Många rengöringsmedeflaskor är färggranna med stora kulörta budskap på etiketten och allt som oftast lägger man ner flera olika flaskor för olika syften man tror sig behöva i sitt hem. Många producenter lockar också med budskap om härliga dofter i sina medel såsom lavendel och citrus. Flera av dem gör också transparenta flaskor för att du ska se vätskan, som gärna är havsblått eller pippigult. Du som konsument ska tro att dessa färger gör rent och fint hemma hos dig. Och väl hemma när du öppnat flaskan, så ska lavendeldoften omringa hela ditt hem.
Självklart är det i mångt och mycket endast producenternas marknadsföringssätt som lockat dig och många andra till flera av dessa köp. Sanningen är att de flesta rengöringsmedel i framför allt sprayflaskorna, innehåller mest vatten. Cirka 90% av flaskan är vatten, på de flesta märkena. Jämför man till exempel sprayrengöringsmedlet som är speciellt tillverkat för ditt badrum, med en annan flaska som är unikt för ditt kök – så är innehållsförteckningen mellan dessa två i stort sett identiska.
Tillverkaren har ju paketerat dem på olika sätt så att du ska köpa två flaskor, istället för en. För inte skulle väl du köpa en flaska, och sedan stå hemma i ditt badrum och rengöra med en sprayflaska som det står ”Köksrent” på? Men vad är innehållet då på de sista 10 procenten, som inte är vatten i flaskan?
Geraniol är ett exempel. Det är nämligen ett parfymämne som får innehållet att dofta gott. Det har inga egentliga rengöringssyften, utan finns i flaskan för din näsas skull, helt enkelt. En god doft lurar ju alltid hjärnan att det är rent.
Nonjoniska tensider är också ett ämne som finns i flaskorna. Vad är då nonjoniska tensider, undrar du? Och vad är en tensid egentligen? Tensider finns i rengöringsprodukter och det finns t.ex. anjoniska, katjoniska, nonjoniska och zwitterjoniska. Anjoniska tensider är negativt laddade, medan katjoniska i sin tur är positivt laddade. Nonjoniska i sin tur är oladdade och zwitterjoniska kan vara både positivt och negativt laddade. En sak har de gemensamt, de finns som tillsats i rengöringsprodukter eftersom de löser fett och smuts.
Men de är också miljöfarliga, uttorkande och irriterande mot huden och man ska därför inte andas in dessa medel när de används. Därför står det alltid på baksidan om flaskan att medlet ska användas i utrymmen med god ventilation. Men varningstexterna brukar vi konsumenter inte bry oss om så mycket, vi är ju så vana vid att de finns, så att vi knappt ser dem längre.
Fosforsyror och salpetersyror är ämnen som flaskorna ofta också innehåller. Mestadels i toalettrengöringsmedel och medel för kalkborttagning. Syror är frätande och irriterar både hud och ögon och kan ge frätskador. Alkalier är också ett frätande ämne och finns till exempel i ugnsrengöringsmedel och propplösare.
Förutom ovan nämnda kemikalier finns oftast också en blandning av lösningsmedel, konserveringsmedel och slipmedel. Och sist, men absolut inte minst, färgämnena. Och de har inte heller ett rengöringssyfte, utan används för dina ögons skull. Man köper ju med ögat först, när man står i affären och ser löpmeter efter löpmeter av rengöringsprodukter.
Och alla vill att du ska köpa just deras perfekta medel. Varje år köper vi nämligen över 20 000 ton rengöringsmedel. Vi på Kinga skulle vilja slå ett slag för de mer miljövänliga alternativen, då många rengöringsmedel vi köper med oss hem, är helt onödiga.
Förutom vårt egna Trollvatten, så finns miljömärkta diskmedel, såpor, bikarbonat, ättikssprit och rentav citrusfrukter, är några icke-kemikaliska medel du istället borde ha hemma. Köp ett par sprayflaskor, märk upp dem med innehållet, och gör ditt eget rengöringsmedel. Inte nog med att du är snäll mot miljön, det blir både billigare och mer effektivt, jämfört med många av de klassiska rengöringsmedlen du köper i affären.
